Tagetes- ta ge tes, om blommor och bin (barnvänligt)

Igår kväll efter att ha sagt hejdå till mina kära vänner och deras lilla bebispojke var jag kvar ute en stund med min katt i famnen och tittade på det rosa skymningsljuset. Efter ett tag halkar en vit skåpbil runt på parkeringen varpå min granne stiger ur, trädgårdsarbetaren. Vi fastnade i ett samtal där jag berättade om mina odlingplaner, han verkade imponerad av mina teoretiska kunskaper. Vi får se hur långt de räcker i mitt praktiska handlande. I alla fall, vi pratade en del om samodling och gröngödsel, där han tipsade särskilt om tagetes. Tagetes är en gulorange blomma som tydligen var poppis på sjuttiotalet. I all samodling nämns tagetes som en bra skyddsbomma som hämmar dumma maskar i jorden. Men det måste varit att det ringde tantträdgård om namnet i mitt undermedvetna som gjorde att jag strök det från min odlarlista. I min barndom läste jag nämligen trädgård- och växtböcker från sjuttiotalet "med hela 10% färgbilder", säkerligen var tagetes där i någon arrangerad rabatt. Det verkar dock himla otäckt med giftiga maskparasiter, så jag får nog lägga till tagetes på min odlarlista.

Blomodling har alltid känts lite meningslöst, småpilligt och tantigt för mig, jag har alltid gillat helgröna växter bäst, och blommor har jag alltid bäst njutit av när de växer fritt på ängar, diken och Rododendronbusken där jag lekte älva under barndomens sommarkvällar. Men jag börjar mer och mer inse blommors praktiska betydelse. Tydligen gör all skogsproduktion att mängden vilda blommor minskar, och därför också antalet bin. Tänk om bina skulle försvinna, vi skulle inte få några frukter eller frön, ingen tomat i vår hamburgare och ingen hallonfyllning i vår ballerinakex (för att vara lite drastisk och chocka även de som struntar i vart maten kommer ifrån). Jag blir mer och mer sugen på att ha biodlong, men det är tydligen inte så poppis i tätbebodda områden. Synd, bina är ganska fredliga djur, nyttiga och honung är ju paradis för gommen! Men blommor blir det, och det med glädje efter att ha insett blommors betydelse i trädgårdslandet!

Min oro över hur mycket arbete jag tagit på mig under vår och sommar blev lite lugnad av samtalet med grannen. Förutom allt förarbete med jorden och själva frösådden och skörden, består underhållsarbetet tydligen ungefär av följande moment:

1 rensa ogräs tills de önskade grödorna tagit sig.
2 gallra bort de grödor som vuxit upp för tätt.
3 kupa morötter så de inte blir gröna på toppen
samt vattna rejält ca en gång i veckan under torra perioder.

Efter att ha läst Sara Ravens artiklar i the Telegraph om nybörjarodling så känner jag att åtminstone två av morot, rödbeta eller spenat är ett måste i ett trädgårdsland. Ja, så har min odlarlista utvidgats några snäpp. Herregud vad det kan klia i fingrarna! Att klicka på odlarwebben är ändå inte samma sak som att gräva i jorden "på liktigt".

Idag ska jag ta en promenad till Pungpinan, min nummer ett på önskelistan vart jag vill ha min odlingslott. Det vore så skönt att kunna cykla förbi lotten på vägen till och från stan! Kanske hittar någon lapp där man får förtur, vem vet? I alla fall får jag lite sol på mig, det bringar en annan sorts lycka än ren tur.


Här är min bloggs första foto, taget med min Mac då min kamera krånglar.  Till vänter och längst bak persiljan, till höger basilikans små hjärtblad.

Må väl, från knopp till häl