Hjärta och hjärna i jord och jobb

Varje dag efter jobbet är jag nere på lotten och äter nåt mellanmål och kikar runt efter glädjande skott och oönskade ogräs. Allt jag rensat, slitit, grävt och plockat bort i form av kirskål och maskros har jag, med viss instinktivt tvekan, slängt i min trädgårdskompost. Cirka hälften av komposten består nu av rotogräs, som maskros, tistlar och kirskål bland annat kan sorteras in i. Vilket enligt de allra flesta är en total "faut-pas" i kompostsammanhang. De kan tydligen överleva i komposten och sen gro när man sprider ut sin till synes friska ogräsfria jord. Usch usch usch.  Jag har, verkar det som, tre alternativ:

1. Låta allt ligga kvar och förneka att den inte kommer kunna läggas i jorden i höst och då behöva bränna upp hela högen.
2. Sortera ut all blad och blast och eventuellt köksavfall (frukt och grönsaksskal typ), lägga resterande rotogräs i en plastpåse med lufthål att föruttna i mörkrets polyvinyla avgrund, och lägga allt det lämpliga kompostmaterialet tillbaka i komposten.
3. Lägga allting i en föruttnelsepåse och börja helt från början.

Förmodligen kommer jag börja med alternativ två och se hur mycket kläggande och meckande det innebär, för att sedan eventuellt gå till alternativ tre. Ettan har jag nog redan exkluderat ur mina handlingsvägar att tillgå.

Något annat jag lärt mig om är att man bör ha två kompostbehållare, helst tätare byggda än de vanliga galler man brukar köpa. Suck, vilken beslutsångest jag har angående kompostering och drivbänk som jag nämnt tidigare. Så kallad trivselångest (myntat av mig om ni hör det av någon annan).

Angående drivbänk blir det nog pallkragar med fiberduksram ovanpå. Fick detta tips av vaktisen på skolan som även han har kolonilott. Känns som rimligt alternativ till att köpa glasfönster som jag egentligen ville, men som enligt vaktisen lätt går sönder. Då jag skar mig i lördags och har ett stort jack på lilla gullebranns knog undviker jag gärna fler glassplitterolyckor med kolibakterierisk. Så fiberduk it is, I guess. gör det även lite varmt och mysigt för växterna därunder.  Dit ska det mesta flyttas så snart drivbänken är klar.

På lotten syns nu i:

• Bädd ett: då och då små uppstickare i form av kirskål och minitistlar som jag raskt rycker bort bladen på dagligen.
• Bädd två: små groblad på olika ställen, troligen ringblomma.
• Bädd tre: små rödbetsblad här och där, samt 3-7cm långa lökstjälkar.
• Bädd fyra: inga morotsblad, men även här har löken tagit sig bra.
• Jordgubbslandet: några tappra soldater som överlevt vintern och flytten i april. 
• I kryddlandet vid trädäcket: en ihjälfrusen brun basilika (plågsamt, misslyckat experiment) och en vilsen myntaplanta kastad i en trasig kruka med lerjord i. Kryddlandet verkar inte imponerats av mina trädgårdskunskaper och skulle helst ta in på spa för all framtid. Jag är dock enveten hyresvärd och lovar prompt gyllende dar när ny basilika och andra kryddor flyttar dit när nätterna blivit varmare.

På loftgången kan skådas:

• Majsen som växer och är nu säkert 40 cm som längst. Den står ute på nätterna med min porösa otäta regnponcho över sig och sina undergrannar persilja och lavendel.
• Pumpan som verkar trivas i växthuset, som jag låter ha en centimeters vatten i botten på morgonen för att undvika torkning. Verkar funka.
• Tagetesen som nu fått sina karaktärsblad, de blad som kommer efter grobladen. Planerar att sätta tagetes lite här och var i bäddarna.

Hjärtat står för komposten, även om jag själv lägger ned en hel del hjärta i det jag gör. Hjärnan däremot står för mig själv, som försöker organisera eller fånga upp de beståndsdelar som jag vill ska funka i mitt liv;  arbete, kärlek, odling, vänskap i alfabetisk ordning.

Vi får se vart det här bär hän. Hela min självupplevelse är i upplösning just nu, i takt med vädret och nalkande sommarlov. Skön känsla av lätt desorientering och mananamode. Blir nog bra med Grekland i juni.

Harebra!

Första skörden

Efter jobbet tog jag en sväng förbi lotten och kollade läget. En viss förhoppning hade jag att någonting av löken, rödbetan eller moroten hade kommit upp. Jag hoppas även på att jordgubbarna jag flyttade på hade klarat sig, men nej, de såg rätt uttorkade ut stackarna. Dock såg jag en eller två lökblad ovan jord, men rödbetorna och morötterna låg fortfarande i vila. Troligen för att sen bombastera i en explosion av orangea och röda underjordingar! Rabarbern växer ju så den knakar! Tog mig friheten att skörda ett par stjälkar.. nja kanske åtta stycken närmare sagt.  Funtar på paj till efterrätt ikväll, dat wud bi najs! Kirskålen växer i överdåd. Den har tydligen odlats sen bronsåldern, och är nu en stor illbatting i många odlarers ögon. Men tydligen ska den funka som spenat i köket. Spenat har jag alltid gillat, så jag måste ju prova min "fiende" och se om den kan bli min vän i köket.

Rabarberna med en bunt kirskål. Höger: maybe yum. vänster definately yum!

Koloniföreningens ordförande var på en av sina lotter och rörde runt i sin kompost. Äntligen kunde jag köpa min egna vattennyckel till kranen. En annan god nyhet från denne man är att jag visst kunde lägga i köksavfall (med stor måtta), som skal, skrott och vad mer som brukar kunna komposteras. Kommer inte slänga i en hel fisk, men roligt att veta att en stor del av mina sopor kan slängas i min kompost! Jag som letat inomhuskompost sen i höstas men inte kommit till skott. Perfekt! Dessutom fick jag en gammal vattenslang att ha på min lott, grymt bra.

Så kom jag hem till röran efter min sjukdom. Lite disk, städ, plock fixade det synliga i alla fall. I miniväxthuset såg det bra ut:

Fem av tio pumpor har pumpat sig ovan jord.

Sju av tio majs väntar på att få vaja i vinden.

Amy hjälpte mig att spana efter sin bror från fönstret. Tiger kom dock tillslut med ett stort MJAU på tröskeln.

I helgen kanske en eller båda av mina systrar kommer till lotten. I all fall ska vi umgås massor bland coktails och sen myshäng. Hursomhelst måste jag till lotten i helgen; den behöver vattnas igen, och jag borde blanda i gödsel i bädd ett så den är redo när de tre systrarna (majs, pumpa, bönor) ska planteras ut. Tänker alltid på mina egna systrar när jag läser om indianernas odlingstradition bisarrt nog... Det är nog något speciellt att vara tre systrar i allmänhet, och mina systrar kommer alltid vara speciella för mig.


Något jag funderar på: vart ska mina tomater stå? min husknut är inte solig nog, och lotten är inte vindstilla nog. Inga cash till växthus, och vill inte ha hemmagjort i plast... knak knak i huvet.

Nu tar jag helg! Rabarber och kirs here I come!