Det blev ett växthusinköp tillslut, från Weibulls. Blåa metallramar och glasrutor, fint blev det, och säkert väl värd investeringen. Det kändes som att alla plantor höll på att kväva varandra och ingen skulle överleva, men nu känns alla växter mycket mer omhändertagna. Jag hoppas att den mesta omplanteringen är gjord nu. Nästa år ska jag nog så frön i individuella krukor med en gång för att slippa oroa mig för utkonkurrens bland växterna och slippa mecka med alla krukor titt som tätt. Jag läste någonstans att man kan så fröna medtunt lager såjord överst, och blomjord underst, så slipper ma omplantera dem när rötterna kommit. Ska kommas ihåg nästa år om jag odlar då med.
Persiljan planterade jag om så att alla persilja står med sex plantor i varje 6cmkruka, med en liten plastpåse över varje.
Därinne står hälften av all basilika, andra hälften ska jag ta med till jobbet och ställa i personalrummet till de som vill ha. All basilika planterades om som persiljan, i 6cm krukor med sex plantor i varje.
Amy höll mig sällskap, både i jordpåsen och på håll i soffan. Hon lekte lite med torvbitar, jag smakade på några utgallrade basilikaskott.
Tomatplantorna, som hittills stått i en avlång aluminiumkruka med mycket skugga då den endast fylld till hälften med jord, som föresten var dyngblöt i botten, har fördelats på två runda 12cm krukor, fyra plantor i varje. De behöver antagligen omplanteras igen om några veckor, men jag hoppas de får mer luft nu under jord, och att de ser lite gladare ut snart.Till höger står några basilikaplantor för att inge hopp åt tomaterna.
Nu är det bara att vänta på våren, vattna och köpa gröngödsel och kanske redskap, så är jag good to go! I och för sig, jag väntar ju även på det viktigaste; en odlingslott, men jag har en känsla av att det löser sig. Om inte får jag gräva där jag bor.
Trevlig söndagskväll, och ha en skön vecka!
